Användningstest — tips och instruktioner

Den här artikeln ger dig praktiska tips och instruktioner för hur du genomför ett användningstest. Efter en kort inledning om när och varför man genomför användningstest så tittar vi på vad du behöver förbereda och tänka på före, under och efter.

Inledning

Ett användningstest (eller användbarhetstest som det ibland också kallas) går ut på att låta riktiga användare genomföra verkliga uppgifter i det system eller med den produkt som ska testas. Samtidigt som personen genomför de olika uppgifterna så observerar man vad användarna säger och gör. Efter testet så analyserar och diskuterar man resultatet och beslutar sedan vilka ändringar eller justeringar man ska göra för att försöka åtgärda de problem som iakttogs och vilka delar som behöver undersökas och utforskas mer.

De personer som är med under ett test är:

• En testperson
• En testledare
• Ofta en eller flera observatörer

Denna artikel handlar primärt om användningstest för webbaserade system.

Varför ska man göra användningstest

Det huvudsakliga målet är att förbättra användbarheten för det system eller den produkt man testar och lära sig mer om dom som ska använda tjänsten. För att kunna avgöra om exempelvis en webbplats är användbar måste man först ha en tydlig bild av vad syftet med webbplatsen är och vad det är som skapar värde för användarna.

Användningstest kan också vara effektivt för att förändra inställningen hos de designers, utvecklare eller beställare som medverkar som observatörer på ett användningstest då det effektivt bryter den barriär som ibland finns mellan de som använder ett system och de som skapar det.

Att se riktiga användare misslyckas eller kämpa med sådant som man trodde fungerade bra är väldigt lärorikt och kan vara en ögonöppnare som gör att man lättare och oftare tänker sig in i användarens situation när man designar och utvecklar nya funktioner och lösningar.

När kan man genomföra ett användningstest

Användningstest är bra att genomföra ofta och gärna så tidigt som möjligt i designprocessen. Om man testar och upptäcker fel tidigt är det lättare men framförallt också billigare att fixa till dem än om man upptäcker dem först när systemet eller webbplatsen är klar.

Man kan genomföra tester med enkla så kallade “wireframes” eller trådskisser, HTML-prototyper eller på färdiga webbplatser. Det kan också vara bra att genomföra användningstester på konkurrenters webbplatser. Men poängen är alltså att du inte ska eller behöver vänta tills du har en färdig fullfjädrad webbplats.

Om du testar en tidig trådskiss eller HTML-prototyp kommer kanske endast de delar och den funktionalitet som behövs för att genomföra testuppgifterna fungera och det är helt ok. Inför testet kan du informera testpersonen om att det är en tidig version som de ska testa och att alla funktioner och allt innehåll inte är på plats ännu.

Det är bättre att genomföra användningstest i flera omgångar med färre testpersoner vid varje tillfälle än att genomföra ett enda stort användningstest. Ofta säger man att det räcker med 3–5 personer per test för att upptäcka de mest allvarliga problemen.

Nedan beskrivs kortfattat vilka delar som ingår och vad man behöver tänka på när man genomför ett användningstest. För att det ska bli enkelt att få en övergripande bild av hela processen är det uppdelat i vad du behöver göra före, under och efter ett användningstest.

Före testet

Innan man genomför ett användningstest behöver man:

• Hitta och bjuda in testpersoner
• Ta fram testuppgifter och scenarion
• Ordna med lokal och nödvändig utrustning

Hitta och bjuda in testpersoner

För att kunna genomföra ett användningstest behövs förstås ett antal testpersoner men att hitta och rekrytera testpersoner kan vara ibland vara svårt.

Helst vill man använda sig av testpersoner som är representativa för de faktiska besökarna men om det är svårt att få tag på personer som matchar dessa kriterier så är det inte hela världen. Användningstester ger ofta många bra insikter även om testpersonerna inte matchar de faktiska besökarnas profil till 100 procent.

Det man däremot bör undvika är testpersoner som man misstänker har för mycket kunskap om projektet eller om området och som på detta vis inte representerar en vanlig besökare, t.ex. personer som är involverade i projektet eller jobbar på företaget.

Ett enkelt sätt att rekrytera testpersoner är att vända sig till familjemedlemmar, kompisar eller andra bekanta som ofta ställer upp om man ber dem.

I inbjudan till testpersonen är det bra att berätta om syftet med testet, t.ex. att ni behöver hjälp med att utvärdera en produkt eller en webbplats. Beskriv även kortfattat hur användningstestet kommer går till, ungefär hur lång tid det tar, var och när testet sker och ett telefonnummer till en person som de kan ringa om de får förhinder eller har frågor.

Vi har märkt att det ofta tidigt i rekryteringsprocessen av testpersoner är bra att påpeka att användningstestet inte är ett test av testpersonen utan ett test av den produkt eller webbplats som byggts. Ordet “test” kan ofta avskräcka en del personer eftersom de är rädda för att göra fel eller inte klara av det eller . Att säga att det faktiskt är “omöjligt” för dem att göra fel under ett användningstest brukar kännas betryggande och kan vara det som vinner över dem till att ställa upp.

Se också till att testpersonen får en lämplig ersättning för den tid som det tar, exempelvis i form av pengar eller biobiljetter. Hur stor och vilken ersättning som är lämplig beror förstås lite på vilka testpersoner som används och hur de har rekryterats.

Ta fram testuppgifter och scenarion

Inför ett användningstest så måste man planera vilka uppgifter som testpersonen ska genomföra under testet. Eftersom man inte kan testa allt behöver man fundera kring vad som är viktigast att testa. För att komma på vilka man ska välja kan man fundera på testuppgifter:

• som testar lösningar där man i designfasen varit osäker gällande bästa lösning
• som testar funktioner som baserat på erfarenhet kan antas vara svårare att utföra
• som mappar mot user stories eller funktionskrav
• som kan mäta eller utvärdera önskade användningsegenskaper och användningsmål, t.ex. lätt att navigera
• som inkluderar kritiska funktioner som personer måste förstå eller klara av att utföra
• som testar funktioner där konsekvenserna är stora om man gör fel eller som är svåra att återhämta sig ifrån

Exempel på testuppgifter kan vara:

• Registrera sig som medlem på webbplatsen
• Byta e-postdress för kontot
• Fylla på nya pengar till saldot med hjälp av kontokort

Se till att anteckna syftet med varje testuppgift så att det blir tydligt varför den testuppgiften finns med. En bra idé är också att prioritera de olika testuppgifterna efter vilka som är viktigast.

Testuppgifterna ges inte rakt av till testpersonen utan vävs in i scenarion som tillför lite mer “liv”. Det behöver inte vara ett ett-till-ett förhållande mellan scenarion och testuppgifter. Ett scenario kan testa flera testuppgifter och omvänt kan man också testa samma testuppgift i flera scenarion (prioriterade testuppgifter kanske man vill testa flera gånger).

Exempel på ett scenario som testar den tredje testuppgiften ovan skulle kunna vara:

“För ett tag sedan så bytte du e-postadress och ser nu att detta konto fortfarande är kopplat till din gamla adress som du inte använder längre.

Ändra så att kontot är använder din nya e-postadress som är: sven.svensson@gmail.com”

Ett scenario ska:

• vara kort
• vara lätt att förstå och skrivet med testpersonens egna ord
• innehålla all den information som behövs för att genomföra uppgiften

Det ska också vara lätt för testpersonen att veta när han eller hon är klar med uppgiften.

Skriv ut och klipp isär dem så att det blir ett scenario per papperslapp. Dessa kommer sedan att ges till testpersonen. De observatörer som är med får ett eget dokument med alla scenarion men här finns informationen om vilka testuppgifter som ingår och syftet med testuppgifterna kvar.

Ordna scenariona så att de, om det går, följer en logisk följd och tänk också igenom hur du hanterar situationer som kan uppstå om testpersonen inte klarar att genomföra något scenario och du har efterföljande scenarion som bygger vidare på detta.

Det kan vara bra att starta med en relativt lätt uppgift så att testpersonen får en bra känsla med sig in i testet.

Se slutligen till att köra en pilotomgång av testet innan första testpersonen kommer så att du säkert vet att allt fungerar som det ska.

Ordna med lokal och nödvändig utrustning

För att utföra ett användningstest behövs ingen avancerad utrustning.

Det som behövs är:

• ett rum där ni kan vara vara utan att någon stör
• en dator eller mobiltelefon att testa på
• stolar och ett bord

Använd gärna en vanlig mus och tangentbord då de flesta inte är vana vid att använda en bärbar dators trackpad. En extern skärm kan också underlätta för eventuella observatörer att följa med och se vad som händer under testet.

Med testpersonens tillåtelse (förklara i samband med detta också hur ni tänker använda inspelningarna) kan man även spela in vad som händer på skärmen och vad testpersonen gör men i många fall så är detta inte nödvändigt.

Ofta har de som deltagit på testet samma bild och upplevelse av resultatet vilket gör att man ofta inte anser det nödvändigt att gå tillbaka och titta på inspelningarna. En orsak att spela in testerna är om det finns någon annan intressent som inte kan närvara och där man, om behovet uppstår, vill kunna visa exakt vad som hände och hur testpersonerna agerade under testet.

Under testet

Själva testet består av följande delar:

• Introduktion och beskrivning
• Handledning och genomförande av testuppgifter
• Debriefing och sammanställning av resultatet

Introduktion och beskrivning

Innan man sätter igång med den första testuppgiften är det alltid bra att få testpersonen att känna sig bekväm (i en situation som ofta känns ganska utsatt) samt upprepa vad det är testpersonen ska göra och hur det kommer gå till.

Under den här delen är det bra om skärmen visar en neutral sida och inte startsidan för första scenariot som annars lätt kan distrahera testpersonen eller locka denne till att börja klicka sig runt.

För att se till att alla testpersoner får samma information innan testet är det faktiskt ofta bra att läsa denna introduktion (som man förberett innan) innantill för testpersonen.

Följande är ett exempel på en sådan introduktionstext:

“Du kommer idag hjälpa oss att testa vår nya webbplats. Eftersom vi själva har jobbat med den under en lång tid behöver vi någon annan utomstående som kan se den med nya ögon.

Du kommer idag att testa en prototyp, det vill säga en tidig version av den nya webbplatsen vilket innebär att alla funktioner och sidor inte kommer att fungera eller se ut som man kan förvänta sig av en färdig webbplats. Om du får några problem på grund av detta så kommer jag hjälpa dig vidare. Anledning till att vi testar redan nu är att vi tidigt vill upptäcka problem så att vi enklare kan fixa till dem.

Vi gör detta för att kunna förbättra webbplatsen och testa om vi tänkt rätt och du får gärna komma med kritik eller frågor om det är något du inte förstår. Eftersom tanken är att vi ska se hur det skulle fungera om man var själv är det inte säkert att jag kan svara på alla dina frågor under testet men om du har några frågor kvar efteråt så besvarar jag dem gärna då.

Testet kommer gå till så att jag ger dig olika scenarion med uppgifter som du ska genomföra. När du genomför dessa är det väldigt bra om du kan “tänka högt”, dvs säga hög vad du tänker och känner. Det hjälper oss att förstå vad det är som händer och varför du gör olika val.

Min kollega Kalle här bredvid kommer att sitta tyst och kolla vad som händer och eventuellt göra lite anteckningar.

Jag vill också åter igen påpeka att vi inte testar dig och dina kunskaper — du kan inte göra några fel under detta testet.”

Efter denna introduktion kan det vara bra att börja med att ställa några frågor till testpersonen för att få denne att börja prata samt för att få en inblick i vem testpersonen är. Exempel på frågor man kan ställa är:

• Vad jobbar du med?
• Brukar du använda webben ofta?
• Har du några favoritwebbplatser?

Avsluta med att fråga om det är något annat som personen undrar över och om de är redo att sätta igång.

Handledning och genomförande av testet

Som handledare är du den person som leder testpersonen genom testet och får honom eller henne att känna sig bekväm. Du har en viktig uppgift i att, om det behövs, få personen att “tänka högt” så att ni hela tiden förstår vad testpersonen känner och tänker. Detta kan göras genom enklare frågor så som:

• Vad tänker du nu?
• Hamnade du där du tänkte när du klickade på länken?
• Vad tänker du att du ska göra nu?

Ibland, när testpersonen är osäker på vad han eller hon ska göra så, är det inte ovanligt att du som handledare får direkt frågor som “Vad händer om jag klickar här” eller “Kan jag klicka där”. Ofta är det då bra att svara med motfrågor eller en uppmaning att “Du får pröva och se vad som händer”.

Under testet är det viktigt att du agerar lungt, att du inte försöker hjälpa testpersonen med uppgifterna eller omedvetet ger dem mer information än de skulle haft om de var själva.

Ge testpersonen sedan ett scenario i taget och be dem läsa det högt innan de sätter igång. Detta gör att alla i rummet vet vilket scenario det är som påbörjas men framförallt så är du säker på att testpersonen har läst rätt.

Håll också ett öga på klockan, du kan behöva hoppa över några scenarion om det tar längre tid än du planerat.

Debreifing och sammanställning av resultatet

När alla scenarion är genomförda är det dags att avsluta testsessionen och sammanställa resultatet.

Börja med att fråga testpersonen om han eller hon har några frågor så här när allt är klart. Efter det kan man ställa avslutande frågor kring sådant som man inte fick chansen att göra under testet eller om det fanns specifika situationer som man vill ställa ytterligare frågor om. Nu kan även de som varit med som observatörer ställa frågor till testpersonen.

Tacka testpersonen för hjälpen och lämna över den kompensation ni kommit överens om.

När testpersonen lämnat kan ni att diskutera igenom resultatet av testomgången. Anteckna det viktigaste iaktagelserna och förbered sedan för nästa testomgång genom att rensa webbläsarhistoriken och öppna en neutral sida i webbläsaren (t.ex. google.com).

Efter

Efter hela testomgången är klar är det bra att direkt ta tid tillsammans för att diskutera resultatet av testet samt prioritera vilka saker som ska åtgärdas.

Diskussion och slutsats

Diskutera igenom resultatet och de iaktagelser ni gjort under testomgången samt gå igenom de anteckningar som gjorts. Ofta är man ganska överens om vilka problem som uppstod och vilka som var mest allvarliga

Priotritera åtgärder och skriva rapport

Om ingen kräver en längre rapport kring resultatet av användningstestet räcker det ofta bra med att i punktform sammanställa resultatet och prioritera vilka saker som ska åtgärdas först. Försök att inte ändra allt på en gång utan gör små justeringar och testa sedan igen.

Vill du lära dig mer om användningtest?

Då skulle jag rekommendera följande två böcker som jag personligen har haft mycket nytta av när det gäller att förbättra process, utformning och genomförande av tester.

• A Practical Guide to Usability Testing, Joseph S. Dumas & Janice C. Redish
• Rocket Surgery Made Easy, Steve Krug